Jag vet inte fall jag ska skratta, gråta, skrika eller vara tyst. Min födelsedag igår var nästintill perfekt. Alla mina kompisar var där, min pappa vad hur snäll som helst och hjälpte till med alla mina förberedelser och jag kände mig snygg.
Jag fick presenter, sånt som jag hade önskat mig. Jag hade grillfest för mina kompisar. Vi åt och hade trevligt. Fick världens godaste chokladtårta som bestod av vit choklad, ljus choklad, mörk choklad, banan, och grädde.
Ändå kändes inte allting rätt. Jag var inne i mig själv och kunde bara slappna av små korta stunder. De andra hade det roligt i alla fall, de skrattade och jag försökte hänga med i deras samtalsämnen. Jag hade det trevligt. Men nånting stod inte rätt till. Inte med mig i alla fall.
Nu dagen efter känner jag mig väldigt nedstämd och kan inte kontrollera mina tankar. Tankarna är inte ens riktiga tankar, eller jo, det e ju jag som tänker det, men inte medvetet. De bara hoppar runt i min hjärna och jag försöker fastställa vad jag tänker på. Vad fan tänker jag på?
Jag är inte i nuet. Jag är någonstans i det tomma intet där ingen kan nå mig, även fast jag vill vakna upp kan jag inte det. Jag sitter här och rör benen fram och tillbaka, gäspar, skriver, tänker på vad jag tänker på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar